För mark- och fastighetsägare

För att Vätternvatten ska kunna lösa regionens dricksvattenförsörjning behövs tillgång till områden för det planerade dricksvattensystemet. Det handlar om mark och fastigheter i anslutning till Vätternvattens anläggningar som t.ex. bergtunnel, byggetableringar och markförlagda ledningar.

Markåtkomst

När vattnet leds från Vättern till det nya vattenverket utanför Hallsberg, och vidare ut till kommunerna, behöver vi markåtkomst för bland annat bergtunneln, drifttunnlar, byggetableringar och markförlagda ledningar. Det innebär att vi behöver använda områden och utrymmen ovan och under mark, både tillfälligt och permanent. Samtidigt är vår ambition att ta hänsyn till vår omgivning, göra så små intrång som möjligt och störa så lite som möjligt.

Lagar och regler

När ett samhällsviktigt infrastrukturprojekt berör privat mark finns lagar och regler att förhålla sig till. Via riktlinjer för markåtkomst och anpassade avtal ser vi till att markåtkomsten hanteras rättsenligt och efter likabehandlingsprincipen. Vätternvattens mål är att föra dialog och så långt det är möjligt komma överens med dig som fastighetsägare, när vår verksamhet och våra anläggningar påverkar.

När bergtunnel och vattenledningar ska byggas görs det bland annat med stöd av ledningsrätt. Ledningsrätt är en rättighet att nyttja ett område eller ett utrymme inom en fastighet för ledningar av olika slag, till exempel vattenledningar. I juridisk mening är även en vattenförande tunnel att betrakta som en ledning. Ledningsrätten är inte tidsbegränsad och innebär inte att fastighetsgränserna ändras.

Bergtunnel

Den planerade bergtunneln byggs på ett djup av mellan ca 40 och 125 meter under markytan, som i huvudsak består av skogsmarker med ett fåtal byggnader. Sträckningen har planerats och valts bland annat för att ge minsta möjliga påverkan på berörda fastigheter, att minimera tunnellängden och att undvika bergborrade brunnar.

Läs om arbetet med bergtunneln

Vattenledningsnät

I valet av sträckningen för vattenledningarna från Hallsberg, via Kumla till Örebro vägs olika aspekter samman, som teknik, ekonomi, säkerhet, juridik och allmänna intressen. Även delägarkommunernas anslutningspunkter och samhällsplanering har stor inverkan.

Utöver detta försöker Vätternvatten även bedöma hur fastighetsägare påverkas utifrån markanvändning och intrång. Vi utgår från att undvika bebyggelse samt möjliggöra viss markanvändning ovan ledningarna.

Exempel på andra aspekter som vägs in är byggbarhet, natur- och kulturmiljö, korsning av befintlig infrastruktur, geoteknik och grundvattenförhållanden.

Läs om arbetet med vattenledningsnätet

Markupplåtelse för bergtunnel och vattenledningsnät

Till grund för ledningsrätten ligger avtal och överenskommelser med berörda fastighetsägare. När tillståndsprocess och projektering av anläggningarna kommit tillräckligt långt ska vi informera om vilket område eller utrymme vi behöver använda.

Genom att teckna avtal med Vätternvatten godkänner ägaren juridiskt att tunneln eller ledningen får anläggas inom fastigheten. Avtalet ger Vätternvatten rätten att bygga och därefter förvalta anläggningen, i ett visst läge i avtalet finns bestämmelser som gäller för markupplåtelsen gentemot fastighetsägaren, samt vilka skyldigheter Vätternvatten har som ledningsägare. Även ersättningen för upplåtelsen och hur eventuellt uppkomna skador ska regleras ingår i avtalet.

Ersättning

Den del av ersättningen som ska kompensera den ekonomiska skadan som tunnel och ledningar medför i form av minskat värde, kallas för intrångsersättning. Principerna för denna ersättning återfinns i det fjärde kapitlet i expropriationslagen. Storleken är beroende av flera saker, men huvudregeln är att det är marknadsvärdeminskningen som ska kompenseras, med ett påslag om 25%. Sammanfattningsvis ersätts alltså den ekonomiska skadan (marknadsvärdeminskningen) med 125%. Utöver intrångsersättningen kan det även bli aktuellt att ersätta annan och övrig skada.

För att ersättningsnivåerna ska vara skäliga och rättvisa kommer fristående auktoriserade fastighetsvärderare med kunskap om jord- och skogsfastigheter att bedöma ersättningsnivån, utifrån det intrång som görs på respektive fastighet i tunnellinje och ledningsstråk. Den värderingen läggs sedan till grund för Markupplåtelseavtalet med Vätternvatten.

När det är dags att teckna markupplåtelseavtal kommer vi att bjuda in till ett möte där vi går igenom avtalet, villkoren och ersättningen. Därefter tar vi kontakt individuellt med respektive fastighetsägare för genomgång och frågeställningar. Avtalet lägger vi sedan till grund för ansökan om ledningsrätt till Lantmäteriet. Fastighetsägaren kan även välja att teckna avtal utan att acceptera nivån på ersättningen. Då gäller avtalets villkor i övrigt medans ersättningsfrågan får hanteras av Lantmäteriet istället.

Ledningsrätt

En ledningsrätt omfattar, efter vad som bestäms i lantmäteriförrättningen, rätten att inom en fastighet vidta de åtgärder som behövs för att anlägga och använda ledningarna och tunneln. Större utrymmen eller ytor än vad som krävs för utförande och drift av anläggningarna får inte tas i anspråk. Ledningsrätter gäller för all framtid om de inte upphävs eller ändras i en ny lantmäteriförrättning.

Utmed tunnelinjen och ledningsstråket ianspråktas en markyta och ett utrymme inom vilken särskilda villkor för markanvändningen kommer att gälla. Det handlar om att Vättervatten får tillträde för tillsyn, drift och underhållsåtgärder samt rätt att använda vägar för att komma till tunnel och ledningar. Vidare kan det bli aktuellt med förbud mot att anlägga nya brunnar och att uppföra byggnader eller anordna upplag inom ledningsrättsområdena.

Både tunnel och ledningar betraktas ur Ledningsrättslagens perspektiv som ledningar. Ventilationsschakt, pumpstationer, brunnar, ventiler och luftare är exempel på tillhörande anordningar som krävs för ledningarnas användning.

Lantmäteriförrättning

Lantmäteriet utreder förutsättningarna för och prövar om det är möjligt att fatta ett beslut om ledningsrätt baserat på Vätternvattens ansökan, och de markupplåtelseavtal som tecknats. I ersättningsbeslutet fastställer Lantmäteriet vilken ersättning Vätternvatten ska betala till respektive fastighetsägare, under förutsättning att överenskommelse om ersättningsnivå inte redan träffats i markupplåtelseavtalet.

I förrättningen kommer samtliga berörda fastighetsägare bli kallade till sammanträde för att ges möjlighet att bevaka sina intressen, komma med synpunkter och lämna information. Där kommer Vätternvatten att presentera bakgrunden till ansökan om ledningsrätt,projektet och planerad byggstart.

Läs mer om hur en lantmäteriförrättning går till här Länk till annan webbplats.

Tillfälligt nyttjande av mark

För åtgärder och områden som behövs tillfälligt för att genomföra projektet vill vi teckna avtal om villkor och ersättningar med berörda. Det handlar om nyttjanderättsavtal för att utföra undersökningar och mätningar, arrenden för etableringar och upplag, hyresavtal för lokaler eller rätten att använda enskilda vägar för transporter. I lantmäteriförrättningen kan även så kallade arbetsområden som behövs under byggnationen fastställas.

Kontakta mig om du har frågor

Vätternvattens markförhandlare heter Erik Blom. Kontakta Erik om du har frågor om markåtkomst.

Kontakta Erik

Markförhandlare

Markförhandlaren företräder Vätternvatten med ansvar för markåtkomst- och ersättningsfrågor gentemot fastighetsägare och andra parter som berörs av projektet. Även olika tillstånds- och fastighetsrättsliga frågor handläggs av markförhandlaren. Rollen bygger mycket på att via öppen och tydlig kommunikation skapa förutsättningar för att teckna avtal och överenskommelser med berörda, samt tillse att vi förhåller oss till gällande lagstiftning och praxis inom området för markåtkomst. Våra skyldigheter är minst lika viktiga som de rättigheter vi behöver för projektet, och målsättningen är att med lyhördhet och respekt för alla intressenter verka för ett ömsesidigt smidigt genomförande.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Publicerad: 8 December 2021 Uppdaterad: 8 April 2024